Skriver av mig

TAG DIG SAMMAN.


slå i 1000 bitar..

Jag försöker, försöker, försöker. Tydligen är det inget som funkar. Eller det finns inget som funkar.. Det fattar jag. För att få det att funka så måste man vara fucking allsmäktig, och sen när fick jag de krafterna?



.
Det skulle aldrig ha blivit någon olycka på Sandbacka. Niclas skulle aldrig ha försvunnit från oss. Då hade vi haft kvar vår solstråle. Mina vänner hade mått miljoner gånger bättre. och allt hade varit så mycket lättare för alla. Men livet ska på nått sneögt sätt vara så jävla orättvist. Ska röra till hela schackbrädet och säga schack-matt.


Jag tappar lusten helt och hållet. Blir ledsen och arg.

Jag kan vara en mästare på att ta bort alla tankar som gör mig ledsen. Men just nu går det inte. Kvarnen har startat och nu blir det svårt att stanna. Det är lätt att tänka bort saker som inte går att ändra. Men inte saker som på nått vis ännu inte är klart.

Jag kan bara säga att jag hoppas att vi ses igen Niclas.. Någon annanstans. I en himmel, eller vad som händer när man dör. storkramen ääälg

Kommentarer
Postat av: julia

mimms.

2010-02-03 @ 19:40:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0